Hur är Los Angeles egentligen? Det är många som ställer samma fråga, så jag plockade ett inlägg från min förra blogg som jag skrev när jag bodde därborta.
Tänk dig en fantastiskt fint dekorerad och inbjudande tårta. Som ser heelt underbart ut! Men när du tar en bit och skrapar dig förbi glasyren, märker du till din besvikelse att själva kakan som döljer sig där under är torr och mest smakar mjöl..
– Det är Los Angeles mina vänner!
Här bor kändisarnas kändisar, du är mitt i underhållningsvärlden, musik, dans, film och teaterns Mecka, här finns alla trendigaste nattklubbarna, hotellen, caféerna, gymmen och otroliga shoppingcenter, coola teatrar, biografer,museum och stränder som inte liknar några andra.
Ständigt nya häftiga/bisarra/inspirerande/skrämmande intryck som gör att hjärnan ständigt går på helvarv, Jay Leno som hälsar på titt som tätt och gör repotage där vi bor..och att hamna i samma kö som Bruce Willis eller Madonna när man handlar toapapper är inte helt omöjligt. Om man klipper sig/skaffar en personlig tränare eller coach har denne definitivt jobbat med någon respektabel kändis. Yes! Coolt som satan!
Men riktigt så är det inte.. det här bara ytan. Ytan som USA stoltserar med i media och som får turister att vallfärda till Hollywood ”Walk Of Fame” för att ta foton på de ingraverade stjärnorna, får hoppfulla skådespelare och musiker att lägga sina besparingar och lämna sina hem för att försöka ”lyckas”, ”bli en av stjärnorna”..
(Det här är glasyren!)
För skrapa bort all glasyr så finner ni ett riktigt tragiskt samhälle.. Extremt ineffektiv kollektivtrafik, hysterisk biltrafik med en skrämmande statistik på bilolyckor, gator som kryllar av psykiskt sjuka, uteliggare, och förvirrade drömmare som desperat gör allt för att synas och höras. Det är katastrofal miljöhantering och maten ska vi inte ens gå in på (som friskvårdsterapeut får jag rysningar).
Det här är alltså själva kakan. Sanningen som lite snyggt försöker döljas.
Man blir helt enkelt inte klok på LA. Här finns ALLT materiellt och ALLA slags människor (galet, knasigt men fantastiskt att få chansen att uppleva) och samtidigt rent ut sagt liknande ett sjukt dåligt U-land levnadsmässigt. Det extrema materiella skapar såklart lite hyckleri också..
Kändisarna och Bel Air folket ”goes Eco” för att det är trendigt, men tar bilen till Whole Food Store och köper sin organiska smoothie inpackad i tre lager plast..
Men Los Angeles var faktiskt ungefär precis som jag hade tänkt mig, det ligger ju trots allt i landet där allt är extremt. (Extremt dåligt alternativt extremt bra). Ord som ”lagom” ”mellan” och neutral” existerar ju inte här 😉
Så, där fick ni en summering av Los Angeles, som jag tidigare skrev: Jag älskar och hatar Los Angels på samma gång 😉
Gäller att hämta inspiration från det som är bra här, och ta lärdom av allt som är dåligt här.
Men också som svar på frågan; ”Skulle jag trivas här?” Jaaaaa, jag rekommenderar faktiskt alla att åka hit, så länge man kan hålla en distans till allt det ytliga och på samma gång ta lärdom om det dåliga med LA, ska man ABSOLUT hit! Det är helt klart en upplevelse för livet. Jag har haft det helt underbart!! Men om man däremot är en hopplös drömmare som tror att Los Angeles är svaret på alla ens bekymmer, då är det nog bäst att stanna hemma 😉